Lizette

Nu tänker jag säga sånt där som är tabu när det gäller graviditet nu igen. Jag är så förbannat trött på att äta!!!!! Jag har alltid älskat mat. Jämt! Mat har varit min lycka här i livet till och med, men just nu är jag så förbannat trött på mat. Jag blir hungrig heeeelaaaa tiden. Och äter jag inte direkt på fläcken när jag blir hungrig så spyr jag istället, så det känns liksom inte som ett riktigt alternativ. Det är jobbigt. Det är inte kul att äta längre.
Kan det verkligen vara så att varje gång jag blir hungrig så är det bebisen? Jag åt tre smörgåsar till frukost vid tio halv elva, och nu sitter jag och äter stuvade makaroner för att annars spyr jag.

Kan nån hjälpa mig att bli av med lite av hungerskänslorna??? Och bespara er kommentarer om att jag skulle bry mig om vikten och liknande för det har absolut inte med det att göra. Men det vore ju trevligt att kunna ta en fika, shoppingrunda eller städa utan att i panik vara tvungen att äta varje helslag??? Till och med Tommy började skratta åt mig och sa att jag såg manodepressiv ut när jag satt på sängkanten mitt i natten och tryckte i mig en smörgås fast jag egentligen ville sova...